- Kort sagt
- Vi hämtar en riktig väderprognos och räknar om den förväntade nederbörden till centimeter snö. Det som avgör hur mycket snö det blir är inte bara hur mycket nederbörd som faller, utan också hur fluffig snön är. Samma mängd vatten kan ge 5 cm tung blötsnö eller 20 cm lätt och fluffigt puder. Därför tittar vi på temperatur, luftfuktighet och vind, timme för timme.
- Var kommer väderprognosen ifrån?
- Vi hämtar väderdata från Open-Meteo, som samlar prognoser från etablerade vädertjänster. Vi använder bland annat uppgifter om nederbörd, temperatur vid marken och högre upp i luften, luftfuktighet, vind och marktemperatur. Vi använder också en prognos från ECMWF som kallas ensembleprognos. Det innebär att samma väderprognos räknas fram 51 gånger med lite olika förutsättningar. Genom att jämföra resultaten kan vi uppskatta hur osäker prognosen är. Ett konkret exempel: för Åre på lördag kan mittvärdet av de 51 körningarna ge 8 cm nysnö, medan det försiktiga alternativet ger 3 cm och det optimistiska 15 cm. Det stora spannet säger oss att prognosen just den dagen är osäker.
- 1. Blir det snö eller regn?
- Det räcker inte att titta på temperaturen vid marken för att avgöra om nederbörden blir snö eller regn. Även luftens fuktighet spelar roll. Därför räknar vi ut våttemperaturen. Den tar hänsyn till både temperatur och luftfuktighet och hjälper oss att bedöma om nederbörden faller som snö, regn eller något däremellan. Under 0 grader räknar vi med snö. Över 1,5 plusgrader räknar vi med regn. Däremellan kan det bli blötsnö eller blandad nederbörd.
- 2. Hur fluffig blir snön?
- Fluff-faktorn visar hur mycket snö en viss mängd vatten kan ge. En fluff-faktor på 10:1 betyder att 1 mm vatten ger 1 cm snö. Vid 20:1 blir det 2 cm snö av samma mängd vatten. Vi använder en beräkningsmetod som heter Kuchera. Den tar bland annat hänsyn till hur varmt eller kallt det är på olika höjder i luften. Det spelar roll eftersom ett varmt luftlager kan göra att snöflingorna blir blötare och tyngre. Även hård vind kan göra snön tätare. Plusgrader vid marken kan dessutom få snön att smälta eller sjunka ihop.
- 3. Vi räknar timme för timme
- Vädret kan förändras snabbt under ett snöfall. Därför räknar vi varje timme för sig och lägger sedan ihop resultatet till en dygnsprognos. Det gör att vi kan fånga skillnaden mellan exempelvis kallt och fluffigt snöfall på natten och blötare snö på eftermiddagen.
- 4. Hur mycket snö faller och hur mycket blir kvar?
- Vi skiljer på två saker. Nysnö: hur mycket snö som faller från himlen. Snö på marken: hur mycket av snön som förväntas ligga kvar efter att den har sjunkit ihop eller smält. Nysnön kan sjunka ihop med ungefär 10 procent per dygn. Plusgrader kan smälta bort en del av snön. Om marken är varm och saknar snötäcke kan en del av den första snön också smälta. Beräkningen av hur mycket snö som blir kvar bygger på förenklade uppskattningar.
- 5. Konservativ, Normal och Optimistisk
- Väderprognoser är osäkra. Därför visar vi tre olika alternativ. Vi använder de 51 väderprognoserna från ECMWF och gör en snöberäkning för var och en. Konservativ är ett försiktigt alternativ med mindre förväntad snömängd. Normal är prognosens mittvärde och vår bästa uppskattning. Optimistisk är ett mer positivt alternativ med större förväntad snömängd. Alla beräkningar bygger på samma väderprognoser, men tar hänsyn till att förutsättningarna kan skilja sig åt. Om det är stor skillnad mellan de tre alternativen betyder det att prognosen är osäker. Om de ligger nära varandra är prognosen mer samstämmig.
- Det här kan vi inte lova
- Fluffkoll ger en prognos, inte ett exakt besked om hur mycket snö som kommer att ligga på marken. Det finns några begränsningar. Vi har inte tillgång till alla temperaturuppgifter högre upp i luften för samtliga 51 prognoser, därför använder vi vissa uppgifter från huvudprognosen. Längre fram i prognosen, ofta dag 14–16, finns bara en väderprognos att utgå från. Då visas samma resultat i alla tre lägen. Det betyder inte att prognosen är säker, utan att vi saknar underlag för att beräkna osäkerheten. Hur mycket snön smälter och sjunker ihop beräknas med förenklade regler. Lokala förhållanden som snödrev, läsidor och höjdskillnader i en skidbacke kan påverka snömängden utan att synas i prognosen. Vi har ännu inte jämfört beräkningsmodellen med tillräckligt många uppmätta snöfall för att veta hur träffsäker den är. Använd därför Fluffkoll.nu för att hitta lovande dagar och platser. Kontrollera alltid den lokala snörapporten innan du ger dig ut.